Älskade och minst lika fruktande..

Vid det här laget har de allra flesta börjat träna inför beach 2010. Några kanske tänker klämma i sig lite nutrilett de två sista veckorna för att maxa andra kanske håller sig med ett mål om dagen.
Jag älskar att bada. Jag skulle kunna ligga på stranden en hel dag, med fika, en bok och en kompis. Allt som behövs för en perfekt sommardag. Så vafan gör det om man har lite små skavanker här och var. Kan vi inte bara skippa ångesten i år och försöka hitta tillbaks till det som kallas att LEVA. Om du tycker om dig själv, gör garanterat alla andra det också. Det sitter inte i kilona, det sitter faktiskt i din fantastiska hjärna.
Det är viktigt att känna sig trygg i sig själv. Men att känna sig trygg i sig själv handlar inte om självsvält eller matångest av något slag. Det handlar om dig och din hjärna. Sen kan man inte tro att man kan gå från "inget självförtroende" ena dagen, till " en jäkla massa självförtroende" andra dagen. Det får man jobba med. Och en början kanske kan vara nu, till beach 2010. Vi skippar ångest och allt vad det medföljer. I år blir utmaningen att försöka älska oss själva, så som vi är nu. Hitta en balans och njuta av livet.
Livet... Vilken jäkla gåva egentligen va?
Kommentarer
Trackback
