iamfab

Jag har sagt det förut. Men jag säger det igen.

Jag kan bli så fruktansvärt arg och irriterad när jag tänker på alla jävla timmar jag lagt ner på att vara missnöjd med min kropp. Allt från att vilja ha liite mindre love handles till att ha mindre fötter. Det har vart stunder då jag inte har vart nöjd med nånting. Ingenting. Det har hämmat hela min vardag.

Jag visade mig aldrig naken i mina tidigare förhållanden. Gjorde jag det så skämdes jag ögonen ur mig. Det var så pinsamt och jag liksom kände hur jag va tvungen att dra in magen för att känna mig någorlunda attraktiv. Det var jobbigt i skolan att alltid vara den "största". även om jag inte var det så kändes det så i mitt huvud.

Nu, när jag ser bilder från den tiden jag var som missnöjdast, kan jag tänka "fan va snygg jag var! Vad höll jag på med?".

Nu mår jag bättre än nånsin och visst kan man ha dåliga dagar men dom inträffar inte alls lika ofta.

Trixet är att Acceptera hur man ser ut. Din kropp och dig själv är det allra vackraste du har! Var rädd om det! Slit inte ut dig själv med ätstörningar eller krossa inte ditt hjärta med elaka tankar. (för ja, det sägs att det tär en bit på hjärtat varje gång man säger något dumt till sig själv). 

Istället för att tänka på hur tjock man är eller hur låren rör sig när man går kan man fundera på hur jävla bra du är egentligen. Sträck på dig, Le och tänk på hur lyckligt lottad du är som kan känna dofter, som kan känna solljus på huden. Tänkt på alla intryck och på hur mycket du kan lära dig under ditt långa liv.

Självförtroende handlar inte om dyra kläder eller massa smink. Självförtroende byggs på underifrån och det kommer succesivt. Det är ingenting som sker över en natt.

Men det är du som har makt över ditt eget liv och det är du som bestämmer hur du vill må.

You are Fab!